Jag måste erkänna...
Jag måste erkänna att jag är värdelös på att blogga.... Men ibland har man inte lust helt enkelt. Ibland tar det lång tid innan man har lust igen.
Men nu har jag lust igen, tror jag...
Sen jag bloggade sist så har det som vanligt hänt en hel del. Och som vanligt så händer det tyvärr för mycket i mitt liv som jag inte kan blogga om. Eller kan och kan, jag vill nog snarare inte. Tror inte det skulle uppskattas :p
Jag har iaf sen sist hunnit med en tripp till sthlm/Tyresö. Det var kul. Trodde dock jag skulle dö och bli borttappat på centralstationen och kände mig måttligt korkad när jag inte ens visste hur fan man gjorde med det-där-blåa-kortet för att komma igenom till tunnelbanan :p Men jag överlevde och hade en trevlig helg :)
Det största som har hänt sen sist är nog att jag faktiskt har slutat röka! :) Är faktiskt väldigt stolt över mig själv att jag klarade det. jag som alltid har sagt "Jag slutar när jag blir gravid" Men eftersom jag aldrig tycks blir det, eller ens hitta någon som lever upp till mina krav så fick jag helt enkelt ta tag i saken ändå :) Och det gick ju bra.
Att jag slutade röka innebar bla att mina lungor nu fungerar 100 ggr bättre. Vilket har resulterat i att det faktiskt nu är kul att röra mer på sig. Så nu tror jag att jag har blivit lite dumihuvet/tränings beroende! Eftersom jag nu kan vara ute och springa utan att dö så gör jag det varje dag. Om jag skulle råka äta lite godis som jag gjorde här om veckan så får jag numera ångest och måste ta ett varv eller två till på spåret! Haha, så har jag aldrig varit förut och trodde väl aldrig att jag skulle bli. Men nu är jag så!
Sen är det ju väldigt viktigt att tänka på vad man äter. Pizza är jag inte ens sugen på, det som jag och mina grabbar mer eller mindre levt på hela vintern. (Förutom när jag har lagat mat då)
Så till frukost äts det numera havregrynsgröt och ägg varje morgon. Och även om jag är ledig så går jag upp alldeles för tidigt nu för tiden. Mellanmål är oxå viktigt, vilket jag aldrig har brytt mig om tidigare. Så till mellanmål äts det frukt! När det sen ska ätas lunch/middag så blir det ju något nyttigt som typ lax eller kyckling med sallad :p Godis och chips är bara att glömma! För äter jag något onyttigt så är det bara att ge sig ut och springa igen!
Så till dagen då kanske. Idag har jag varit och hälsat på Sussi i hennes och Peters nya hus. Och det var så fint och mysigt :) -Jag vill oxå bo i hus säger jag när jag har gått husesyn. -Men det har du ju redan gjort säger Sussi då.
Och det har jag ju faktiskt, jag har varit på massa husvisningar, budat på hus, Varit tvungen att inse att det huset blev för dyrt fast man redan har möblerat det i huvudet osv. Jag har varit med och skrivit papper på banken, fått nycklarna till ett hus som sen ska möbleras och göras hemtrevligt. Försökt komma översens med han jag ska dela huset med om vilka nya möbler vi ska köpa (Lättare sagt än gjort). Och tillslut flyttat in. Den dagen sista flyttlasset från våran lilla lägenhet gick till vårat alldelses egna stora fina hus gick var nog en dom yckligaste stunderna i mitt liv. Att sen stå utanför huset mitt i natten efter att ha slitit med att få alla möbler på plats och packa upp alla lådor, med ett varsit glas skumpa i handen som vi fått av dom tidigare ägarna och bara titta på huset, Vårat hus. Huset där vi ska bo många år framöver, där "lilla apan" ska växa upp och där vi ska bilda familj.
Yeah Right! Riktigt så blev det ju inte. Så även fast jag faktiskt har köpt ett hus och bott där i över ett år så känns det inte som att det räknas. Även fast jag minns det som igår så känns det som att det aldrig har hänt.
Jag vill uppleva det igen. På riktigt den här gången. Inte när jag är 18, (vilket jag visserligen aldrig kommer bli igen) Inte med en kille som jag egentligen inte borde vara tillsammans med, men en kille som jag vet inte är bra. i ett förhållande som jag egentligen vet inte kommer hålla!
Så nästa gång jag köper hus (om det ens blir någon nästa) så ska det vara på riktigt! Med mannen i mitt liv! Med honom som jag vet att jag ska spendera resten av mitt liv med!
Det känns oerhört långt borta just nu. Speciellt eftersom jag nyligen har lärt mig IGEN att det inte finns något som heter "för bra för att vara sant"
Nu ska jag ha dejt med världens bästa grabbar Robiin och Markus :)
Hej svejs!
Kommentarer
Trackback
